...eller hur det nu är Kent-låten går. Inget nytt so far, även om jag nästan springer till bervlådan varje dag för att det kanske, kanske kommit något brev från Stadsdelsnämnden idag. Eller för den delen kanske från Huddinge sjukhus som mirakulöst nog fått en ledig tid för våra tre gratis IVF-försök. Men inte.
På plussidan så är jag äntligen frisk från den hemska förkylning som haft mig i sitt våld. Lagom till den mest trista tiden som finns när det gäller svenska årstider. Jag vill bara packa ihop och fara till något varmt och skönt land. Eller New York, världens mest underbara stad.
Men här går jag hemma och väntar och väntar och väntar...
Fertilitetsresa till syskon
-
Nu är jag tillbaka!
Jag bloggade flitigt på *fertilitetsresa *som till slut ledde till vår
destination: Vi blev föräldrar till våra underbara tvillingar ge...
5 år sedan
3 kommentarer:
Åh, jag HATAR att vänta, så jag förstår dig verkligen. Kan du inte ringa och tjata på någon? ;) Det brukar jag göra!
Ta och planera in nån mysig helg snart vet jag! Det kanske piggar upp ;)
KRAMAR
Jo, hör jag inget snart kommer jag nog att ringa och kolla läget.
Det vore rätt skönt att bara åka iväg någonstans. Får diskutera med Maken om lämplig plats. :)
En minisemester är ju inte fel (som du såg i mina små reportage!) Men väntan kommer säkert leda till något gott, även om det är segt.
Skicka en kommentar