fredag, maj 29, 2009

5

Gå vidare

Det är tufft, men på något vis är vi båda beredda på att gå vidare och det är skönt. Vi är två om det här och det känns underbart. Vi är tillsammans och har samma mål för ögonen. Det finns ingen underbarare än Maken och jag önskar att jag sade det till honom oftare.

torsdag, maj 28, 2009

3

Börja om från början...

Nej, det blev ett negativt besked. Det har gått ett litet tag nu och det känns inte lika förkrossande som det gjorde i söndags kväll när jag insåg att jag började blöda.

Läkaren var mycket pedagogisk och gick genom allt som hänt under samtliga behandlingar. Tydligen har vi nu ett problem till. Förutom Makens simmare som inte är av den allra uthålligaste sorten, är även min äggproduktion inte den allra bästa. Konstigt, det har jag inte hört förut. Det blir kanske så när man gjort flera behandlingar på ett år och dessutom är klart 30+.

Vi diskuterade möjligheten att göra ett försök till. Läkaren tyckte att vi kunde köra en gång till, men att vi även skulle fundera på andra vägar att gå, alltså adoption. Om vi väljer att göra ytterligare en IVF på Sophiahemmet kommer vi förmodligen att göra ett annat upplägg med sprutorna. Istället för att gå ut lägre och sedan öka ska vi göra tvärtom. Dessutom var det något om laserbehandling i slutfasen för att göra det enklare för äggen att utvecklas.

Det blir dock inte start för IVF 4 förrän tidigast i augusti. Vi får se, sedan kanske det blir ett par försök på Huddinge också, de är ju gratis...

Idag kommer jag att ringa vår stadsdel för att bestämma tid för att starta utredning inför adoption. Vi känner båda att det är dags att ta detta steg. Vår pusselbit kommer att dyka upp, på ett eller annat sätt.

Tack alla som kommenterat och uppmuntrat. Jag uppskattar det verkligen. Det har varit underbart att läsa era kommentarer. Jag ska verkligen försöka hålla kvar denna sida, även om jag förmodligen kommer att skriva mer sporadiskt fram till nästa behandling. Kolla gärna in andra sidan av mig också - Varför inte jag också? Där skriver jag med om det vanliga livet, film, böcker och så vidare.

onsdag, maj 27, 2009

1 kommentarer

Onsdag 27/5

Tack snälla för all uppmuntran! Min mens verkar dock ha satt igång på allvar och allt hopp är nu förmodligen ute. Besvikelsen är stor hos både mig & Maken.

Idag är det dock Dagen L som i Läkarbesök. Vi får se vad de säger, mirakel har ju inträffat förut. Om inte annat kan vi diskutera med läkaren hur vi ska gå vidare. Sist gång rekommenderade de oss att inte prova igen, men den här gången blev det bättre ägg, så kanske...

måndag, maj 25, 2009

5

Måndag 25/5-09

Blod i morse också. Inte mycket men tillräckligt för att jag skulle tillbringa en halvtimme i sängen, gråtande. Gjorde även testet de skickade med och det ser faktiskt ut som om det är kört. Vi går dit på vår tid på onsdag, trots allt.

Nu sitter jag bara och har ont i magen. Jag trodde faktiskt att det var vår tur den här gången. Vad hände?

Ni som känner att ni fortfarande vill hålla en tumme, gör det till onsdag em är ni snälla. Det kan hända mirakel, även om jag börjar bli lätt skeptisk...

söndag, maj 24, 2009

0

Tveksam

Idag var det inte en jättebra dag. Blod. Inte mycket, men tillräckligt för att jag skulle tappa modet ganska ordentligt. Jag ska ringa SH imorgon. Fan också. Jag trodde verkligen att det skulle vara denna gång som var den ultimata.

Allmänt ledsen, kombinerat med illamående, trötthet o s v. Inte den bästa dagen. Jag måste tänka på att de satte in två ägg, men känner mig inte alltför optimistisk just nu.
2

Är inte säker...

...men det känns som om det är mens på G. Jag mår illa, har ont i huvudet och är trött. Fan också! *positiva tankar* *positiva tankar* *positiva tankar*

lördag, maj 23, 2009

0

RD 15... typ...

... och nej, faktiskt inget nytt. Vi har avvaktat med att testa och jag tror att det är en bra sak. Trots alla positiva tankar i världen tror jag - just nu - att det inte lyckats. Fråga mig om fem minuter så är jag helt övertygad om motsatsen. Så jo då, hormonerna finns där.

Däremot har jag varit mäkta upptagen i helgen. Mamma har varit här och vi har umgåtts. Sedan har jag varit så sjukt trött, igår somnade jag på soffan hemma vid tre-tiden, det har typ aldrig hänt.

Tack så hemskt mycket för alla tummar och lyckoönskningar, det värmer! Jag hoppas komma med ett positivt besked på onsdag.

tisdag, maj 19, 2009

6

RD 11

Fortfarande lika otålig... Det känns som om hormonerna bara snurrar i skallen på mig. Vi avvaktar dock med test. Så fort jag säger till Maken: "Så här har det inte känts förut" vänder han sig till mig och säger "Jo då, så sa du de andra gångerna också". Och visst, kanske det. Vi får se. Jag kanske lyckas övertala honom i helgen. Vill inte göra det om han inte är med på det.

måndag, maj 18, 2009

0

RD 10

Jag börjar bli riktigt nyfiken nu. Och nervös och spänd och allt det där som man kan tänka sig. En vän jag träffade i lördags, J, tyckte att jag skulle testa nu. För om jag testar nu och det blir negativt är det ändå en chans att det är positivt om en vecka. Att pusselbitarna bara behöver boa in sig lite mer helt enkelt. Hon hade velat veta tyckte hon och det vill nog jag också.

Jag har inte fört fram det till Maken ännu, vill ju att han ska vara med på beslutet.

Idag tycker jag dessutom att vi lämnar en extra tanke hit. Lycka till!

fredag, maj 15, 2009

4

RD 7

En vecka. Två veckor kvar nästan. Shit så nervös jag är. Jag vet inte riktigt hur det känns nu, men det spänner ganska ordentligt i magen. Är det ett tecken eller är det hormonerna som spökar nu igen?

Ikväll ska det bli TV-mysande med Maken. Ingen dator och ingen ipod, de vanligaste tillbehören för oss den senaste veckan.

Tack för era erfarenheter av testande. Jag har inte bestämt mig ännu, vågar jag testa eller inte? Tänk om det är negativt igen? Inte för att det ska vara det den här gången, men i alla fall...?

torsdag, maj 14, 2009

4

Ruvardag 6

Konstant trött. Dock kan det till stor del skyllas på jobbet, lite småmycket att göra just nu. Många elever ska sluta nu.

Fortfarande inga symptom som jag inte kan skylla hormonerna på. Kan inte förklara det, men det känns annorlunda den här gången. Vi kanske har lyckats...?

Hur lång tid bör gå innan man kan testa själv hemma? Jag är så spänd på resultatet!

tisdag, maj 12, 2009

4

Ruvardag 4

Förutom att min midja känns (och är) bredare kan jag inte rapportera så mycket. Jo, jag cyklade till stationen idag (ca 6 min) och det kändes faktiskt. Vad tror/vet ni, ska jag strunta i cykeln framöver?

Jag önskar bara att jag visste vad som var mina symptom och vad som var hormonbaserat. Nu känns allt som ett enda sammelsurium...

Tillbaka till schlagern - Trots att det inte är så många bra låtar är det ändå otroligt underhållande...

måndag, maj 11, 2009

2

Ruvardag 3

Nej, det känns inget speciellt. Och om det skulle vara något skulle jag helt klart skylla på hormonerna jag tar nu. Det spänner i magen, inte säker på om det är ett bra tecken eller något som är framdrivet av ovan nämnda hormoner.

Det blev en sen dag på jobbet. Eftersom jag bestämt mig för att inte stressa drog rättningarna istället ut på tiden. Jag är ganska trött nu, faktiskt. Dags att sova.

söndag, maj 10, 2009

5

Ruvardag 2

Tack för alla glada tillrop och tumhållningar! Det känns riktigt bra att vara en del av en så pass stor gemenskap.

Gårdagen var mycket lugn. Några avsnitt av Las Vegas och sedan var det dags att sova. Skönt! Idag blir det lite mer aktivitet, ska åka till PoP för att köpa en present till kompisens sexåring. Därefter blir det Zetas och slutligen blir det att åka till Tullinge.

lördag, maj 09, 2009

7

Dags att börja vänta

Nu är det klart. Två ägg är tillbakasatta, varav ett i toppklass. Den 27 maj är det dags för återbesök och den här gången vill jag verkligen att det ska lyckas!

Pusselbitarna ska få det lugnt och skönt, jag och Maken ska tillbringa resten av dagen med TV-serietittande. Jag sitter bara och ler just nu, det känns underbart. Hoppas att det håller isig. Positiva tankar hitåt!

Svärfar har redan uppmanat mig att ta det absolut lugnt nu, egentligen redan innan vi åkte till SH idag. I morgon blir det en sväng till Zetas och Maken har redan beordrats att följa med och bära... :)

fredag, maj 08, 2009

2

Lycka.

Igår kom jag fram till att "inga nyheter är goda nyheter", eftersom de både vid IVF 1 och 2 ringde på eftermiddagen efter äggen tagits ut och talat om hur svårt detta skulle bli. Ingen ringde mig igår.

Halv nio i morse ringde de. Av sex ägg är hela fem befruktade. Makens prover var bra. Allt ser bra ut i nuläget. Det betyder frysning av några små pusselbitar. Om allt går som det ska. Vilket det ska göra.

I morgon runt kl 13 ska vi åka tillbaka. Tack för alla tummar som hållits. Går det bra att hålla kvar posen ett litet, litet tag till? :)

Och ja, 20 ägg låter väldigt mycket. Jag är personligen nöjd med det här utfallet... *ler*

torsdag, maj 07, 2009

5

Hemma.

Så där, det blev ju lite OK i alla fall. 5 eller 6 ägg togs ut. Lite osäker på antalet, jag var inte helt med i huvudet när de sade hur många...

Tjejen som var före mig fnittrade något så kopiöst när hon rullades ut och jag ansträngde mig för att inte vara likadan. Lite fnitter blev det - jag mådde fruktansvärt bra - men i det stora hela kom jag ut med hedern i behåll.

I morgon ringer de och säger hur det gått. Snälla, snälla, låt det ha gått bra!

Tack snälla alla för glada tillrop och tumhållande. Håll kvar dem ett litet tag till bara!

Och ja, jag ska jobba. Men hemifrån och ganska lugnt.

onsdag, maj 06, 2009

5

Dagen före ÄP...

Inga sprutor. Ingen spray. Istället har jag gått och nojjat hela dagen över att det gör ont i magen. Min västa mardröm är att det inte kommer att finnas ett enda ägg som går att använda i morgon. Att alla bara försvunnit.

I morgon 8.15 är det dags att ta ut de små rackarna. Och sedan är det bara att vänta på besked... Jag *hatar* denna väntan. Båda gångerna tidigare har personer ringt mig och talat om för mig att det inte sett helt ljust ut, att vi får vara beredda på att det ev inte blir någon tilbakasättning. Vilken jäkla antiklimax det skulle vara i så fall!

I går fick jag brev från Huddinge, vi står på kö där från januari i år. Beräknad väntetid: 1½ år. BMI får inte vara över 35, jag ligger på 32 just nu, men det ska ju ner.

Men vad fan funderar jag på nu, det ska ju inte behövas! Det här ska vara tillfället med stort T. Det är nu pusselbiten kommer in i våra liv. Punkt. Happy thoughts.

måndag, maj 04, 2009

7

Sprutdag 12

Vart tog veckan vägen...? Nu är allt verkligen nära. Igår var jag och Maken och kollade till den möjliga skörden och det såg OK ut. 5-6 ägg kunde de se i alla fall. Färre än de andra gångerna, men huvudsaken att det är något i alla fall.

I morgon tisdag 20.30 är det dags för slutsprutan och på torsdag 8.15 är det dags för ÄP. Förhoppningsvis är det tillbakasättning på lördag och sedan är det bara att vänta och hoppas.

Fram till lördag håller jag dock bara tummarna för att det kommer att bli något att sätta tillbaka. Och kanske t o m något till frysen. Det har ju inte hänt förut, men den här gången frågade Maken om det speciellt. Han kanske har en känsla om att det kommer att gå bra.

Något som är trist är att jag skulle till Zetas Handelsträdgård tillsammans med A1 på lördag egentligen men jag vet inte om jag kanske måste ställa in. Den här gången skulle det nog vara bra om jag bara åkte hem och vegeterade på soffan tillsammans med Maken och en bra film. Och A1, om hon nu fortfarande kommer till oss... :)

När vi gjorde vår första IVF hjälpte jag Maken att bära en del saker samma dag. När det var dags för den andra gick vi omkring på Skansen en heldag efter tillbakasättning. Det är kanske bra att vara helt still för en gångs skull. Inte för att jag varit ute och hjulat precis, men i alla fall.
Lilypie Waiting to Adopt tickers
.