Söndag inomhus - RD 13

Det var svårt att gå ut i trädgården idag. Spöregn, hagel och blixtar som slog så att Makens dator gick igång från vänteläge. Jag *avskyr* att vara ensam hemma vid åskväder.

Jag har jobbat en hel del, jag ska ha betygssamtal med ett par klasser imorgon. Det finns dock en risk för att de inte kommer att bli nöjda med de betyg jag satt. Let's face it, de är inte helt bra, alla dessa uppsatser.

Har inte nojat så mycket idag. Jag mår lite illa, har halsbränna (kan i o f s bero på de obscena mängder juice jag hällt i mig idag) och ingen förnimmelse till mensvärk. *ta i trä*

Vi får se. Just nu känns det bra, men om det är något jag lärt mig under de här två åren så är det att jag inte ska ta ut något i förskott och att något som känns bra snabbt kan vändas i förtvivlan.

Jag hoppas att ni haft en bra dag, oavsett väder. I morgon är det måndag och snart är det testdag!

Ruvardag 10 - typ

Jag har aldrig varit den i familjen som är bäst på matte. Inte ens i närheten. Det spelar dock ingen roll för det enda jag gör nu är går runt och väntar. Väntar och väntar.

Det spänner i magen och jag mår lite illa nästan hela dagarna. Den logiska delen av mig säger att det är proggarna som skämtar aprilo med mig. Att mensen kommer att dyka upp som ett brev på posten snart. Att testdagen kommer att vara ett mörkt töcken

Men... det spänner i magen och jag mår lite illa nästan hela dagarna. Den rosa-fluff delen av mig vill dansa på gatorna och längtar till testdag.

Båda delar av mig. Båda lika starka. Jag får säga som Highlander: There can be only one!

Hmm...

Blivande mensvärk eller något annat? Vet inte och vågar inte tro. Vi får se.

Jag har läst om så många minus de senaste dagarna och det krossar mitt hjärta. Om inte de, så varför ska vi?

Fan.

Inget klart bevis ännu, men jag tror att denna 4:e IVF är en plump till i protokollet. Varför? Jag bet just av huvudet på Maken när han ringde. Bildligt, men i alla fall inte bra. Visserligen sa han något puckat, och visserligen var jag helt slut efter att ha stått på ett överfullt pendeltåg, men jag var riktigt PMS:igt arg.

Nu är han kvar på jobbet - förmodligen för att ge mig en chans att lugna ner mig - och jag går runt hemma och städar. Det sistnämnda är för övrigt också ett tecken på den kommande apolalypsen...

Och hur är det med er? Bra dag?

Ruvning pågår...

...men jag har absolut inga nyheter att komma med. Visst, det hugger till lite i magen då och då och jag känner mig plufsigare än vanligt. Dessutom har jag halsbränna och är konstant törstig. Men jag kan inte säga om det är vanliga biverkningar från hormonerna eller om Målly/Mållgan verkligen vill stanna hos oss.

Så fort jag säger till Maken att jag mår så och så säger han att det har jag sagt tidigare, m a o att jag är skendräktig. Och det kanske stämmer, vem vet...?

Tisdag

Inga speciella känslor idag, men jag har mått lite illa och så. Jag vet att det är progesteronet, men det känns ändå lite intressant. Hur nu illamående kan vara intressant? Man blir lite småpuckad när man letar symptom... :)

Progesteron. Ruvardag -1 och de vill att jag ska börja ta dessa redan idag. OK, men då är det säkrast att det ger resultat...! :)



Nu: Firande av födelsedagsbarn, några dagar i efterskott. Vi har t o m varit och shoppat i AIK-land...

Är inte säker...

...men det känns som om det är mens på G. Jag mår illa, har ont i huvudet och är trött. Fan också! *positiva tankar* *positiva tankar* *positiva tankar*

RD 15... typ...

... och nej, faktiskt inget nytt. Vi har avvaktat med att testa och jag tror att det är en bra sak. Trots alla positiva tankar i världen tror jag - just nu - att det inte lyckats. Fråga mig om fem minuter så är jag helt övertygad om motsatsen. Så jo då, hormonerna finns där.

Däremot har jag varit mäkta upptagen i helgen. Mamma har varit här och vi har umgåtts. Sedan har jag varit så sjukt trött, igår somnade jag på soffan hemma vid tre-tiden, det har typ aldrig hänt.

Tack så hemskt mycket för alla tummar och lyckoönskningar, det värmer! Jag hoppas komma med ett positivt besked på onsdag.

RD 11

Fortfarande lika otålig... Det känns som om hormonerna bara snurrar i skallen på mig. Vi avvaktar dock med test. Så fort jag säger till Maken: "Så här har det inte känts förut" vänder han sig till mig och säger "Jo då, så sa du de andra gångerna också". Och visst, kanske det. Vi får se. Jag kanske lyckas övertala honom i helgen. Vill inte göra det om han inte är med på det.

RD 10

Jag börjar bli riktigt nyfiken nu. Och nervös och spänd och allt det där som man kan tänka sig. En vän jag träffade i lördags, J, tyckte att jag skulle testa nu. För om jag testar nu och det blir negativt är det ändå en chans att det är positivt om en vecka. Att pusselbitarna bara behöver boa in sig lite mer helt enkelt. Hon hade velat veta tyckte hon och det vill nog jag också.

Jag har inte fört fram det till Maken ännu, vill ju att han ska vara med på beslutet.

Idag tycker jag dessutom att vi lämnar en extra tanke hit. Lycka till!

RD 7

En vecka. Två veckor kvar nästan. Shit så nervös jag är. Jag vet inte riktigt hur det känns nu, men det spänner ganska ordentligt i magen. Är det ett tecken eller är det hormonerna som spökar nu igen?

Ikväll ska det bli TV-mysande med Maken. Ingen dator och ingen ipod, de vanligaste tillbehören för oss den senaste veckan.

Tack för era erfarenheter av testande. Jag har inte bestämt mig ännu, vågar jag testa eller inte? Tänk om det är negativt igen? Inte för att det ska vara det den här gången, men i alla fall...?

Ruvardag 4

Förutom att min midja känns (och är) bredare kan jag inte rapportera så mycket. Jo, jag cyklade till stationen idag (ca 6 min) och det kändes faktiskt. Vad tror/vet ni, ska jag strunta i cykeln framöver?

Jag önskar bara att jag visste vad som var mina symptom och vad som var hormonbaserat. Nu känns allt som ett enda sammelsurium...

Tillbaka till schlagern - Trots att det inte är så många bra låtar är det ändå otroligt underhållande...