Apropå föregående inlägg...

Tack alla för kommentarer! Vi är fortfarande lite förvirrade, men vi kommer att skicka in papperen och göra upp om ett möte. Om det skulle visa sig att de tror att det finns något hopp kommer vi kanske att göra ett uppehåll i adoptionsprocessen. De var ju inte så positiva på Sophiahemmet, vi får se vad de säger.

Det ska bli spännande att komma till Södertälje, tack Jenny för uppmuntran! Det är så himla viktigt att känna förtroende för sin läkare.

Oj då

Gott Nytt År! Vi har varit lata och rest till både mina Svärföräldrar och till Makens Svärmor. Han har suttit och skrivit på sitt personliga brev till socialsekreteraren under veckan som gått, men jag har varit lite lat.

Jag satt idag och skrev på mitt personliga brev till adoptionsutredningen. Plötsligt kommer det då ett brev att nu jäklar ska vi fundera på IVF i Huddinge. Om vi kan tänka oss det kan vi även komma till Södertälje och då kan det gå ännu fortare.

Men... Ska vi verkligen gå in på den vägen igen? Och kan vi göra det om vi håller på med adoptionsförberedelserna? Jag behöver inte få ett biologiskt barn, verkligen inte, men om nu chansen trots allt finns? Ett möte med dem skadar ju inte antar jag... Hur hade ni gjort?

Andra advent.

Jag och Maken var bjudna på adventsfika hos vänner idag. De andra gästerna känner varandra sedan tidigare. Vi hade dock bara träffat dem en gång tidigare. Kul att träffa nya människor. Det var många barn bland gästerna och alla var de söta. Jag säger inte att vi har barn till nästa advent, men det kan faktiskt vara på gång då! Längtar...

Kontakt upprättad.

Igår ringde jag äntligen Familjerätten i vår stadsdel. Hon jag pratade med talade om vilken handläggare vi skulle ha och att denna skulle ringa upp oss idag. Jag var lättad, började nästan tro att papperen kommit bort.

I morse ringde då vår handläggare. Hon har varit sjuk och därför har hon inte hört av sig tidigare. Vi bestämde ett tillfälle att träffas innan jul och vi ska dit den 10 december. Skönt att även denna boll börjar rulla framåt. Jag behövde detta.

Först kom ingenting, sen kom ingenting...

...eller hur det nu är Kent-låten går. Inget nytt so far, även om jag nästan springer till bervlådan varje dag för att det kanske, kanske kommit något brev från Stadsdelsnämnden idag. Eller för den delen kanske från Huddinge sjukhus som mirakulöst nog fått en ledig tid för våra tre gratis IVF-försök. Men inte.

På plussidan så är jag äntligen frisk från den hemska förkylning som haft mig i sitt våld. Lagom till den mest trista tiden som finns när det gäller svenska årstider. Jag vill bara packa ihop och fara till något varmt och skönt land. Eller New York, världens mest underbara stad.

Men här går jag hemma och väntar och väntar och väntar...

Telefontid, andra tagningen

Imorse ringde jag till familjerätten igen. Jag trodde att samma telefontid gällde varje dag, 9-10. Tji fick jag. "Ring XX mellan kl 11 och 12. " Kvinnan i växeln hade ett otroligt trevligt och tillmötesgående sätt när jag kanske, eventuellt, sa något om hur otroligt svårt det är att få tag i de här människorna. Jag fick ett direktnummer. Yes! Som någon dessutom svarade på när jag ringde 11.01 idag. Dubbel-Yes!

Tydligen ska vi nu skicka in en ansökan om medgivandeutredning. Dessutom ska vi bifoga kopior av våra kursintyg. Den otroligt trevliga kvinnan i telefon lovade mig att skicka ansökan till mig så det bara var att skicka in den till dem i retur.

Jag frågade hur lång tid en sådan här utredning kan ta. På kursen sa vår lärare först 2-3 månader, och sedan 3-4 månader. Nu fick jag höra 6 månader. Ganska lång tid, men vi är på väg!

Men allvarligt...

Hur svårt kan det vara att få tag i någon som kan starta medgivandeutredning på oss i den här stadsdelen? Det är en retorisk fråga, ety svaret kommer här: Hur jäkla svårt som helst!

Jag ringde i fredags och fick veta att telefontiden var 9-10. Fair enough. Jag ringde i går, kl 9.45, och fick svaret: "Nej, hon är inte här nu, men det står att telefontiden är flyttad till kl 15-16 i em." OK, jag ringer kl 15.05. Vad får jag höra? Jo, hon är sjuk idag och har inte alls telefontid nu. Kinkig! Sedan får jag veta att det finns en person till som har hand om adoptioner, men hon är inne på onsdag morgon. Däremot finns det en person till som ev kan hjälpa mig och jag kopplas dit. Inget svar på 15 signaler.

I morgon kl 09.00 (typ) ska jag ringa dem igen. Då vill jag åtminstone få prata med någon.