Länge sedan...

Kan komma med ett gäng halvtaskiga ursäkter, men jag har inte tålamod att skriva ner dem. :) Slutsatsen är ändå att jag inte hunnit och inte haft någon större lust. Det har inte hänt så mycket på just denna front.

Vi har varit på kursvecka 5 av 7 på föräldrautbildningen inför adoptionsutredningen. Denna vecka var första gången när jag faktiskt fick några positiva vibbar av adoption. De andra gångerna har vår kursledare/lärare/hon-som-står-där-framme-och-bläddrar-i-sin-pärm-och-kanske-inte-är-den-mest-lysande-pedagogen varit ganska noggrann med att prata om alla negativa saker som kan hända med adoptivbarn.

Kan någon bekräfta för mig: Är det så här på alla föräldrautbildningar, eller har vi maximal otur?

Våra tankar kring adoption är dock de samma. Vi är medvetna om att det är denna väg vi fömodligen måste gå för att få barn och det känns bra. De andra deltagarna på kursen har samma tankar som vi och det märks att vi alla är intresserade av barn från Kenya. Den korta behandlingstiden är mycket viktig, vi är ju alla otåliga.

I torsdags på kursen såg vi en film om ensamstående mödrar som adopterat från Kina. Även om jag hoppas att jag aldrig blir så tafatt i mina tillbehörinköp så var det en mycket trevlig film.

I helgen ska jag gå med en vän till barnmässan i Älvsjö. Passa på att handla lite julklappar och dylikt.