Allt är skickat!

Yes, i går kom de översatta papperen tillbaka och i och med detta var allt klart för inskickning till adoptionsbyrån. Det var för tungt att skickas som rek, det blev ett paket istället. Det finns mer papper som ska skickas, men inte i detta första skede.

När Maken pratade med organisationen fick han veta att barnhemmet frågat när ansökningarna kommer att skickas till dem. Ska vi tolka det som om det kanske kommer att gå snabbare än vad vi trott tidigare? Hoppas det! :-)

Cred till vår översättare, Roger Tanner också. Alltid otroligt snabba svar när jag mailat honom. Dessutom är han effektiv och som grädde på moset även billig. Vi rekommenderar verkligen honom!

Liten uppdatering.

Vi har precis kommit hem från min mamma på västkusten. På köksbordet låg en avi från Posten - vårt fotoalbum var klart att hämta. Stort paket, det är ju ett A3-album. Snyggt var det också, vi har beundrat det ett tag nu.

Nu väntar vi på översättningarna, sedan ska allt skickas vidare. Gud, så spännande! :-)

Kvällsläsning

Papperen är inskickade för översättning. Passfoton x 8 var för mig och Maken är tagna. Nu sitter jag och läser in mig och har just nu Vi Föräldrars Handbok om barn i knät. "Adoptera - Ett sätt att bli förälder".


Här finns hur mycket fakta som helst, om än en aning daterad. Boken kom ut 2002 och priserna har ändrats en del. Dock tycker jag ändå att den är bra. Saker att tänka på, vad man måste köpa och vad man kan vänta med.

En kompis frågade mig i veckan om det inte var så att vårt barn eventuellt är fött nu, beroende på hur gammalt barn vi får. Och jo, så är det. Eller så är vårt barn på väg ut i livet - och till oss.

Annars då? Jo, det är varmt som bara den och vi drar från stan i morgon.

Länktips

Jag har vissa favoritbloggare och Prankmonkey är en av dem. Han skriver både bitskt och underhållande. Han har bland annat skrivit detta inlägg som jag tycker är riktigt bra.

Tre sidor...

... av ungefär fem är klara för redigering nu. Eftersom Maken skött om allt annat med den äran är det egentligen "bara" mina sidor som är kvar nu. Jag ska sitta och skriva i morgon också, men jag måste tyvärr åka in till stan en sväng också. Olyckligt eftersom jag verkligen behöver sitta med det här. 


Det är svårt att skriva om sådant som jag själv tycker är självklart. En av frågorna som ska besvaras är "Hur tas barnet omhand när föräldrarna arbetar? Barnpassningsmöjligheter, vilket alternativ kommer vi att välja/varför?" Är det då helt fel att skriva att vi nog tänkte oss att vårt/våra barn ska gå på dagis efter 1-1½ år?


Dessutom måste jag nog passa på och klippa mig. På söndag ska vi träffa vänner som ska hjälpa oss med mer formella foton på oss, och då kan jag inte se ut som trollet Rulle i håret. I morgon eller lördag förmiddag blir det klippning alltså. Jag hade tänkt att låta håret växa ut igen, men det får nog vara till sensommaren, tror jag. Det är dessutom ganska skönt att ha kort(are) hår på sommaren.

Tillägg

Kvällarna går åt till tillägg av alla de slag. Maken sitter och fixar med de ekonomiska tilläggen och med fotoalbumet (som börjar se riktigt bra ut). Jag sitter och skriver på tillägget till utredningen. Vi ska skriva 5-7 sidor till är det meningen. Fortsätter med detta ikväll.

Midsommar, the sequel

Vi tog 500 kort under midsommarhelgen, majoriteten av dessa under midsommarafton. Varför? Till fotoalbumet vi ska skicka iväg. Vi fotade släkten, maten, midsommarstången, you name it.

Allt gick bra, trots farhågor. Skön, lugn helg.

Midsommar

Firandet är samma, år för år. Två grundfamiljer med flera grenar i varje familj. Dock inga små barn. Aldrig. Förrän nu. Det kommer att finnas en liten söt ettåring med i år och det känns jobbigt. Alla närvarande vet om mina och Makens försök och jag bävar till viss del för blickarna vi kommer att få. Medlidande kanske t o m? Jag avskyr medlidande. En del av mig hoppas att de inte kommer att vara med, men samtidigt vill jag ju att farmor och farfar till den lille ska få njuta av deras sällskap.

Kanske jag får migrän och måste gå hem tidigt?

Varför?

Ursäkta, men är inte det här ganska allvarligt? Tre av tio gravida kvinnor i Sverige kan tänka sig att dricka alkohol under graviditeten. Följder? 

Det tydligaste symtomet på alkoholskador hos barn är att den intellektuella kapaciteten blir nedsatt. Humör och förmågan att koordinera och planera kan också påverkas.

Typiskt Taiwan?

Jag har en lätt allergi gentemot allt för mycket rosa och det här ser inte ut som ett turistmål som vi kommer att besöka - om inte för att enbart förundras en stund och sedan dra snabbare än en avlöning...