onsdag, mars 23, 2011

Klantigt...

Tänk att vänta, och föda fram, ett barn som inte är ens eget. IVF-kliniken förväxlade embryona och satte tillbaka  i fel mamma. Usch, så fruktansvärt. Jag trodde inte att sådant kunde hända, att en klinik borde ha ordentliga säkerhetsrutiner.

Tillägg: Det låter ju egentligen som en dålig "Based on a true story"-film. Att bli en - ofrivillig -  surrogatmamma när man så hjärtans gärna vill ha ett barn själv*, det måste vara hjärtslitande. Och att de dessutom själva blev gravida via surrogat och det blev missfall, det känns som om de har all otur i världen. Det verkar som det upptäcktes ganska fort, men då var ju det redan för sent...


* Eller snarare ett fjärde barn. Shit, jag hade varit glad och tacksam om ett IVF-försök hade lyckats, på den tiden. Och nu är jag otroligt lycklig över att vi får våra två sötnosar!

6 kommentarer:

Sara sa...

Nej men usch, vilken mardröm, sånt får ju inte hända! Hur snabbt upptäckte man detta?

FC sa...

Ja... På det viset vore det ju helt förfärligt. Vi har verkligen flyttat gränserna så att det blir svårt att enkelt svara på vem som är förälder. Hon som bar barnet (och själv anlitade surrogat för sina genetiska embryon) och som upplevde att han blev hennes? De genetiska som längtade? Eller?

/FC som tänkte föda ett ickegenetiskt barn om 6 månader

Lilla M sa...

Fy så frutansvärt!

Anonym sa...

Ja det är så fruktansvärt klantigt och oförlåtligt att det finns inga ord!!!!

TeachGirl sa...

Det är en mycket skum historia, måste jag säga. Tänk att bli en ofrivillig surrogatmamma till ett barn man så hjärtans gärna vill ha själv...

Tea sa...

Fy!

.